HISTORIA


De första åren

Under åren 1916 - 1918 blev knappheten på livsmedel allt mer betungande för befolkningen i de större städerna och inte minst i Stockholm. Därav följde att efterfrågan på jord blev stor och inom och utom staden togs alla åtkomliga jordbitar i bruk. Utefter järnvägsbankar och huslängor, på gamla avskrädeshögar och i bergskrevor, ja, överallt där så var möjligt odlades det.
För att underlätta åtkomsten av jord för de sökande bildades Odlingssällskapet Stockholms Omnejd år 1918. Syftet var att bedriva husbehovsodling i Bergshamra. Initiativtagare och energisk ledare var banktjänstemannen Anna Åbergsson som år 1919 lyckades utverka ett arrendekontrakt på kronoegendomen Bergshamra Nr 1 om 33 hektar för en tid på fem år. Jordområdet som Odlingssällskapet arrenderade styckades upp i lotter på 300 till 400 kvm. Lotterna fick en strykande åtgång, men efter krigets slut, då det blev rikligare tillgång på livsmedel, försvann intresset för de enkla planteringslanden. Odlingssällskapet anpassade därför sin målsättning till traditionell koloniträdgårdsverksamet.
Arkitekten Einar Rudskog ritade om odlingslotterna och flertalet av tomterna fick nu byggnadsrätt på 22 kvm stora stugor. Rudskog gjorde fyra typritningar efter vilka medlemmarna själva kunde bygga. Hans intention i enlighet med tidsandan var att stugorna skulle vara enhetliga och motsvara idealbilden av det äktsvenska faluröda torpet med vita knutar och snickerier. Planlösningen anpassades till en medelstor barnfamiljs behov om ett rum på ca 12 kvm, ett kök på ca 7 kvm och en farstu på ca 2 kvm med lucka i taket.
 


Koloniföreningens bildande

Redan 1921 byggdes den hundrade stugan. Att stugor, staket och planteringar följde uppsatta regler kontrollerades noggrant. Anna Åbergsson mätte själv med tumstock så att stugans yta inte överskred 22 kvm.
Området förvandlades snabbt från åkermark till en vackert leende trädgårdsidyll, men för några individuella önskemål fanns ej utrymme. Ett tiotal år stod kolonisterna under Odlingssällskapets administration men bildade sedan en självständig förening med stadgar från riksorganisationen och inregistrerade år 1932 Koloniföreningen Bergshamra u p a. År 1934 erhölls nöjaktig tillgång på vatten då en 490 m lång ledning drogs från Frökontrollanstaltens rörnät. År 1942 fick kolonin elektricitet.
 


Fest och orostider

Nu följde goda år med stor gemenskap i föreningen. På den höjd där Ripstigens punkthus ligger idag, uppfördes en festplats med dansbana. Där firades midsommar och skördefester. Musiken skötte kolonisterna själva och man hade även ett folkdanslag och en teatergrupp.
Genom mångas idoga arbete bringades området i högsta brukningsklass och blev en mönsterkoloni värdig de förnämliga grannarna Statens Centrala Frökontrollanstalt och Statens Växtskyddsanstalt.
Men....staden behövde växa och Bergshamra koloniförening fick avstå många delar av sitt område:
1958 försvann dansbanan och en del lotter då punkthusen vid Ripstigen uppfördes.
1964 togs kolonilotter bort för breddning av Bergshamravägen.
1972 försvann många lotter för utbyggnaden av södra Bergshamra och för tunnelbaneuppgången där.
1982 upphörde kontraktet för återstående kolonister, utom de få vid Ålkistan.
Kolonisterna erbjöds att flytta sina stugor till nya områden vid Tivoli och Sköndal.
 



En ny tid börjar

1983 flyttade sålunda de kolonister som ville och kunde till Tivoliområdet med både stugor, träd och växter. Flera av stugorna var dock i dåligt skick, så en del fick bygga nytt. Området var gammal åkermark på sjöbotten och mycket arbete utfördes av kolonisterna för att förbättra den lerhaltiga jorden. Ett område med odlingslotter, Myllan, etablerades också intill koloniträdgårdarna. Det var ju med odlingslotter allt började en gång...Sedermera har koloniområdet fått ännu en traditionell prägel genom de får som betar de kringliggande ängarna. Fårens vandring varje vår från Överjärva gård till Tivoliområdet är en begivenhet som uppskattas högt av både barn och vuxna i Bergshamraområdet.
1994 bildade området Djurgården - Brunnsviken - Haga - Ulriksdal världens första nationalstadspark, Ekoparken, och därmed fick koloniområdet en mer skyddad ställning.
1998 skapades Hälsans stig, som slingrar sig runt Brunnsviken och passerar kolonin, varvid området fått många nya besökare.
 


Framtiden

2009 firar Bergshamra koloniförening med sina 71 lotter 90-årsjubileum. För att följa med i tiden har föreningen under året etablerat en egen hemsida (glädjande att du tittar in). Förutom en avsevärd förbättring i informationen till medlemmarna, har koloniföreningen härigenom också fått större uppmärksamhet av såväl boende i närområdet som annorstädes.
Mycket har verkligen förändrats i samhället sedan föreningens bildande och tanken väcks: Vad betyder kolonin och dess verksamhet idag och har den någon framtid?

Ett svar ges av länsstyrelsen som i år uppmärksammat kolonirörelsen genom att lämna bidrag till renovering av "Kolonistugor av kulturhistoriskt intresse i attraktiva områden". Vår förening och vår föreningsstuga, ett populärt inslag i Nationalstadsparken, ansågs av länsstyrelsen vara berättigad till ett sådant bidrag. Under sommaren 2009 har föreningen med hjälp av detta bidrag utfört nödvändiga reparationer på stugan, där även egna ekonomiska resurser och eget arbete tagits tillvara. Bilden till höger visar en stor del av Bergshamra koloniförening som firar sitt 90-årsjubileum framför den nyrenoverade föreningsstugan.

Ett annat svar ger Bygglovsarkitekt Filip Olofsson från Solna stad:
- Koloniområdet här är en verklig pärla tycker vi på kommunen. Det är en tillgång inte bara för dem som är intresserade av odling och har sin trädgård här, utan även för Solnabor i gemen är det här en tillgång i friluftshänseende.

 

Vill du veta mer om föreningens historia?
Minnesskrifter har skrivits inför olika jubileumstillfällen och dessa finns samlade under länken Minnesskrifter.